You, Me, in Eternity

ojoj, nu är det mitt 3:e inlägg på rad här...nu får vi ta och rycka upp oss här, medbloggare.. ;)...

tänkte dela en tanke..

nyss var jag inne på en sida på nätet  och där läste ja ett inlägg som jag kände att jag bara inte kunde ignorerar. Personen ifrågasatte (vilket inte är fel, det är genom frågor vi får svar..), precis som så många andra, hur gud stillasittande kan se på medan tragedier efter tragedier slår till mot individer och hela folkskaror...

jag ska inte dra hela dialogen och vill bara påpeka att vi vet ju aldrig med säkerhet, vi kan ju dock veta med personliga övertygelse och egna erfarenheter, men vi kan inte bevisa det alltid.

men iallafall så diskuterade vi det hela och det är DET jag vill poängtera! var inte rädd att ta upp striden, striden som kämpas för att hjälpa folk att förstå gud, så gott man nu kan förstå sig på gud;) ("guds vägar äro förunderliga"), att på sitt eget sätt hjälpa dem att hitta fram. det är värt att försöka, att ta en diskution, det finns inget att förlora på att försöka, gud hjälper att hitta orden. personligen är jag inte alltid för bra på att ta en diskution live, jag behöver tid att tänka igenom vad jag säger, det är inte alltid man har alla svar direkt, men för det får man inte vara rädd för att diskutera, bara be om tid att tänka över fråga... Det är när vi vågar försöka svara som vi kan hjälpa folk till Gud, inte genom att passivt sitta och kolla eller av lathet eller rädsla för att bli ifrågasatt och dumförklarad, skicka vidare frågan, försök! be en bön om hjälp och hugg tag i problemet. men ibland sätter det stopp och då är det inte mycket att göra åt, alla har vi våra begränsningar;) har du försökt och det inte går, då kan det vara dags att skicka vidare.

som vanligt har jag skrivit ett alltför långt inlägg men jag hoppas att det är ok. ni som har haft orken och läst all, ni e grymma;) ni som gett upp (om ni nu läser detta äns :P ), jag klandrar er inte x) ...

Guds välsignelse och en spark i baken

//Cc   ^^)